I sommar tar Lena Ingelstam över ansvaret för Diakonia.

I vår kyrka betonar vi gärna det internationella engagemanget. Diakonia, med Equmeniakyrkan som största huvudman, står oss nära.

Men trots sin uppväxt i Abra är det en annan kyrka, Johannebergs dåvarande missionskyrka i Göteborg, som Lena själv lyfter fram som startpunkt för sitt engagemang. Som student var hon med i ungdomskören och sjöng den nicaraguanska bondemässan som då var helt ny i Sverige. Kören åkte också till Nicaragua och fick sjunga mässan tillsammans med lokala musiker i lokala kyrkor.

– Det var en livsavgörande upplevelse för mig, berättar Lena. Här fick jag mitt fortsatta internationella engagemang.
Och nog finns en likhet mellan den svenska körens samarbete med nicaraguanernas egna musik och Diakonias arbetssätt i de 25 länder där man är verksam. Diakonia vill bygga upp långsiktiga samarbeten med lokalt förankrade partnerorganisationer, inte främst för insatser i korta projekt och isolerade verksamheter. Diakonia har egna kontor på plats som söker och utvecklar relationer till redan kända lokala partners.

– Det är viktigt att finnas på plats i länderna för att kunna förstå och agera tillsammans. Man är inte partners om man inte delar samma verklighet, understryker Lena. Långsiktigheten och den kristna värdegrunden är det utmärkande för Diakonia.

– Den kristna värdegrunden behöver inte direkt synas i varje insats och partnerorganisationerna är inte alltid religiösa. Verksamhetsgemenskap är avgörande och värdegrunden genomsyras av engagemanget och arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati för de utsatta. Diakonia är idag en internationellt ansedd och uppmärksammad biståndsorganisation och en viktig röst i debatten om utvecklingssamarbete och internationell solidaritet. Verksamheten startade som ”Frikyrkan hjälper” för drygt 50 år sedan och förhållandet till de tidigare mångtaliga frikyrkliga huvudmännen och deras egna internationella kyrkosamarbeten har inte alltid varit okomplicerat. Lena har haft ordentliga och uppmuntrande samtal med företrädare för Equmeniakyrkan och Svenska Alliansmissionen inför tillträdet och känner tillförsikt.

– Jag känner att relationerna nu är konstruktiva och att vi är inriktade på att utveckla verksamheten och engagemanget. I sin hemförsamling i Abra har Lena gjort det mesta men inte suttit i det internationella rådet.

– Med mitt arbete, som alltid tagit så stor del av min tid och energi, vill jag ha en plats där jag kan få pausa, vara bara jag och hämta ny kraft. Mest gillar jag nog gudstjänsten, psalmerna och gemenskapen kring kyrkkaffet.

 

 

Lena Ingelstam, 55 år, generalsekreterare för Diakonia från 15 juni
Familj: Maken Anders Nilsson. 3 egna vuxna barn och två tonåriga bonusbarn
Bor: Grödinge och Kungsholmen
Har arbetat på: Invandrarverket, Diakonia, Sida, Rädda Barnen
Internationella uppdrag: Guatemala 1989-1990 med gatubarn, Bolivia 1998-2000 med Diakonia, Tanzania 2005-2008 med Sida
Har gjort i Abra: Styrelsen, söndagsskollärare (minns ni kyrkmusen?), städgrupp, FairTrade, samlingshelgen, kyrkkaffegrupp (fortfarande)

 

 

Text: Anders Mellbourn
Foto: Anders Nilsson

Från Församlingsbladet “Livet” 2020 nr 02